2 Pianos

Hur förstår vi musik? Hur hänger vi med i det som händer? Från mitten av 80-talet sökte jag efter litteratur som handlade om perception och kognition av musik. Jag fann en bok av Leonard B Meyer, men det var allt. Inte heller de musik-akustik-forskare som jag sökte upp på KTH och Ircam arbetade inom detta fält. Senare under 2000-talet kom böcker som berättar om hjärnan och musiken. 

Min uppfattning var att vi förstår musik genom att känna igen mönster. 2 Pianos (1992) skrevs för att pröva denna idé. Genom en serie variationer lär sig lyssnaren känna verkets material grundligt. När sammanhangen emot slutet bryts sönder och materialet kastas omkring hur som helst, då känns alla byggbitar igen och det är en njutning att följa med i det musikaliska kaos-artade skeendet.

2 Pianos hade förblivit ett ospelat verk om det inte varit för Mats Widlund. Jag skrev det av ett inre tvång och en obändig lust, det var ingen beställning. Det är ett krävande verk och det visade sig snart vara svårt att få till ett framförande. Jag skickade det till flera pianoduos. En gång fick jag tillbaka noterna "åter till avsändaren" eftersom pianisten ifråga inte hade hämtat ut det stora kuvertet från posten. Jag berättade den dråpliga historien för Mats Widlund efter en konsert med Sonanza på Kulturhuset. Jag förväntade mig ingenting, hade aldrig sett honom spela duo. Ett år senare (1996) ringde Mats: "Nu är det klart, Einar Henning Smebye och jag ska uruppföra 2 Pianos på festivalen i Odense, ska du med?" Widlund och Smebye gjorde ett enastående framförande och i Politikken kunde man läsa att "Helt uden for festivalens tema kulminerede den i uropførelsen af Henrik Strindbergs fascinerende og stort anlagte 2 Pianos". Därefter spelades verket på festivaler i Stockholm, New York, Hong Kong och i Norge. Mats gjorde senare en underbar skivinspelning av verket tillsammans med Ann-Sofi Klingberg.

I vilken utsträckning användes datorprogram i komponerandet av 2 Pianos? Under början av 90-talet utvecklade jag programmen Kontur och Trigger för algoritmisk komposition. Andra verk från samma tid, I träd, Etymology och Förstorade fragment av en melodi är komponerade med hjälp av dessa program, så jag tror att samma metod användes för 2 Pianos.

Henrik Strindberg